livscoachen

Aaron Antonovsky (1923-1994) är en av samtidens främsta medicinska sociologer och har blivit känd för en stor skara genom hans hälsoteoretiska nyckelbegrepp KASAM (känsla av sammanhang). På 60-talet emigrerade han från USA till Israel och det var där som han började fundera över och studera vad det är som gör att många människor som går igenom oerhörda fysiska och psykiska påfrestningar ändå har en god hälsa och känner stor tillfredsställelse i sina liv. Genom sina studier kom han fram till att dessa människor har en hög känsla av sammanhang i sina liv. Det innebär i sin tur att de har en balans mellan begreppen begriplighet (att förstå ett skeende), hanterbarhet (att kunna göra någonting åt detta skeende) och meningsfullhet (att finna ett engagemang i att göra någonting åt det).

Antonovsky har även myntat ett annat hälsoteoretiskt begrepp, salutogenes. Det betyder ”hälsans ursprung” och innebär att man fokuserar på de faktorer som skapar och upprätthåller hälsa snarare än vilka faktorer som orsakar sjukdom. Motsatsen till salutogenes är patogenes vilket innebär att man fokuserar på vad som orsakar sjukdom.

Antonovsky menar vidare att man även kan se på hälsa som ett kontinuum där ytterligheterna är frisk och sjuk. Detta innebär således att man ser hälsa som en dynamisk process där man fortlöpande rör sig antingen mot hälsopolen eller mot ohälsopolen. Möjligt är också att befinna sig i ett stabilt läge någonstans på detta kontinuum.

Gösta Tibblin (1929-1997) är upphovsmannen bakom det så kallade ”hälsokorset” som är en modell för att visa på samspelet mellan den upplevda hälsan och den kroppsliga (fysiska och mentala) hälsan hos en person. Genom att skatta sig själv med hjälp av hälsokorset (gärna i kombination med coachande frågor så som ”Vart befinner du dig idag?” ”Varför då?” ”Vart skulle du vilja befinna dig?” ”Vad behöver du göra för att ta dig dit?”) kan man få en god bild av i vilket av de fyra fälten som en person befinner sig och varför.

Lennart Nordenfelt har precis som Antonovsky en humanistisk syn på hälsa, dock skiljer sig inriktningen på deras teorier åt. Nordenfelt skiljer på det biologisk-statiska sättet att se på hälsa och det holistiska sättet men menar att en hälsoteori måste omfatta bägge dessa perspektiv för att vara giltig. Han lägger störst vikt vid en persons handlingsförmåga (eller handlingsoförmåga för den delen), hälsa uppnås när man når sina vitala mål som sätts upp utifrån varje individs förutsättningar och livssituation.

 Man talar ofta om begreppen prevention och promotion i hälsodebatten. Vad innebär det och vari ligger skillnaden? I vardagligt tal pratar vi ofta om hälsofrämjande arbete istället för hälsopromotion. Det innebär mycket kortfattat att man försöker att skapa förutsättningar för att bidra till god hälsa i människors liv, exempelvis på en arbetsplats. Vi kan ställa oss hälsofrämjande frågor så som ”Hur skapas hälsa?” ”Vad befrämjar hälsa?” och ”Hur kan vi förbättra den egna hälsan?” för att närma oss insikt om hur vi kan förbättra vår hälsa. Om vi istället pratar om hur man förhindrar ohälsa, då är det prevention eller förebyggande åtgärder som vi talar om.

Vems ansvar är egentligen min och allas vår hälsa? Hälsofrämjande kan vi förstås arbeta såväl på individ- som på gruppnivå och på alla nivåer i samhället finns det utarbetade planer och hälsofrämjande åtgärder som genomförs löpande. Hälsa handlar naturligtvis till stor del om individen och det egna ansvaret men också om grupper och mellanmänskliga samspel. Relationer spelar en mycket stor roll i en individs uppfattning om sin hälsa, kanske framförallt mentalt men även fysiskt.  Sociologen George Herbert Mead uttryckte det kärnfullt då han verkade på tidigt 1900-tal. ”Organismens födelse är biologisk, medan människans födelse är social.”

"Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart frånvaro av sjukdom."

Välkommen till min blogg Livscoachen där jag under det närmaste året (till att börja med) kommer att blogga kring hälsa och livsstil i allmänhet och vägen till mitt sundare liv i synnerhet. Jag kommer att varva teorier och fakta med egna tankar och analyser men framför allt kommer jag att hitta/testa/utvärdera nya vägar för att själv börja leva ett sundare liv. Om ni vill; häng på! Det vore jättekul om någon därute vill följa mig på vägen mot ett gladare, sundare, friskare, snyggare och roligare liv fullt av bra vanor och tankemönster.

Dessa fem faktorer anser jag vara avgörande för ett hälsosamt liv (eller ohälsomsamt för all del om man väljer att leva tvärtemot vad som anses vara hälsofrämjande åtgärder):

Fysisk aktivitet
Människan är inte skapt för det stillasittande liv som vi idag så ofta lever i västvärlden. Vi är fortfarande extremt lika i konstruktion så som vi såg ut på stenåldern då vi levde som jägare och samlare. Våra kroppar är byggda för att vara starka, smidiga och rörliga och det finns bl.a. forskning som visar på att enskilda grupper av människor i östra Afrika inte drabbas av hjärt- och kärlrelaterade sjukdomar som är allt för vanligt förekommande i västvärlden. Slutsatsen som man har dragit är att dessa människor fortfarande lever som nomader och är rörliga i en helt annan utsträckning än vad "vi" är. Många pratar om att en halvtimmes aktivitet om dagen är tillräckligt för att hålla kroppen i gott skick men det finns också de som menar på att kroppen är i behov av betydligt mer fysisk aktivitet än så, två timmars kroppsligt arbete om dagen är en optimal mängd för att hålla sjukdomar borta på längre sikt. Det är ju kanske svårt för de flesta människor att hinna röra på sig i den omfattningen men att träning och fysisk aktivitet är avgörande för att bättra på oddsen att få leva ett friskt och långt liv är nog de allra flesta helt ense om.

Kost
Det är inte så lätt att välja rätt i dagens dietinfluerade samhälle där fokus ofta ligger på snabb viktnedgång och dieter som LCHF, GI, ISO, Stenåldersdieten, Montignac, Viktväktarna osv. osv. Är alla dessa metoder optimala om man framförallt vill fokusera på att äta så bra mat som möjligt för att upprätthålla sin hälsa på kort och lång sikt? Om detta tvistar de lärde naturligtvis och det är ju svårt att veta vad för effekter LCHF exempelvis har på bokstavstroende anhängare på 10-20-30 års sikt. De flesta som har stora kunskaper inom området kost tycker jag ändå verkar dra ungefär samma slutsatser, dvs. att det bästa för kroppen är ett regelbundet intag (5-7 mål om dagen) av så rena produkter som möjligt och av så god kvalitet som möjligt. Om det är möjligt närproducerad (och gärna ekologisk tycker jag) mat såsom fisk, kött, fågel, grönsaker, rotfrukter, frukter, nötter, (fiberrika) spannmål, laktosprodukter (i måttlig mängd) och som är tillagad med omsorg bör betydligt hjälpa våra kroppar på traven mot en sundare och piggare kropp som orkar med alla yttre och inre påfrestningar som vi utsätts för under en livstid. Sedan tror jag att det är bra om man kan acceptera inför sig själv att det är ok att äta "skräp" ibland, jag tycker att Fredrik Paulun uttrycker det bra när han säger att om man äter bra mat 80 % av tiden så spelar det inte så stor roll vad man stoppar i sig de resterande 20 %. Är man alltför strikt och hård mot sig själv finns ju risken att man sliter på sin mentala hälsa istället (och i värsta fall utvecklar en ät- och/eller träningsstörning av någon sort) och det kan ju naturligtvis få negativa effekter på såväl kropp som själ.

Sömn
Jag har en kollega på jobbet som fascinerar mig för att han tycks hinna med precis allt han företar sig. Han har fyra barn under sex år, tränar mellan 10-16 timmar per vecka (triathlon), delar rättvist på allt hemarbete med sin fru, äter vällagad mat varje dag, hinner med barnen på ett bra och pedagogiskt vis, jobbar heltid (numera, har varit pappaledig senaste året). Ja, du förstår nog vad jag menar... Jag frågade honom häromdagen vad han naggar på i sitt liv för det är omöjligt (i min värld åtminstone) att hinna med varje bit i livspusslet med beröm godkänt. Då svarade han att det är sömnen han knaprar på för att hinna med. Och det kanske funkar för just honom att sova 5-6 timmar per natt men för de allra flesta skulle jag tro att det är förödande för hälsan på lite längre sikt att minimera sin tid för nattlig återhämtning och reparation för att istället lägga på andra delar i livet. Om man sover dåligt under en längre period ökar faktiskt risken för såväl hjärt- och kärlsjukdomar som för diabetes och fetma. Att vi sover bort en tredjedel av våra liv är en livsnödvändighet, speciellt om vi vill leva länge och vara glada under resans gång.

Fysisk och själslig närhet till andra människor
Säkert har ni hört historien om hur man experimenterade med spädbarn förr i tiden för att se hur de reagerade om man gav de näring men ingen kroppslig kontakt. De dog. Fruktansvärt om det är sant att detta verkligen har hänt men det säger oss samtidigt någonting om hur viktig närhet till andra människor är. Jag pratar här om all form av närhet och samhörighet, den här biten är ju naturligtvis oerhört stor och livsavgörande (kanske inte minst den sexuella närheten som ju verkligen är avgörande för vår fortlevnad som ras). Molière sade redan på 1600-talet; att leva utan att älska är ej att leva ett verkligt liv och det är en sanning som fortfarande står sig. Vad är livet värt utan någon form av fysisk och själslig närhet till våra medmänniskor? Är det ens är möjligt att leva ett sådant liv?

Arv - genetiska faktorer
Hur mycket påverkar våra gener vår hälsa, givet att alla andra faktorer läggs åt sidan? Att varje människa föds med en unik, genetisk grundkod är ett faktum men hur mycket denna kod påverkar vår hälsa genom livet är naturligtvis svårt om inte omöjligt att exakt sia om. Det finns också olika skolor inom forskningen som har olika inställning till arvets påverkan på människors hälsa. Personligen kan jag tycka att arvets betydelse inte är så intressant när man diskuterar kring vilka faktorer som påverkar ens nuvarande och framtida hälsa. Självklart kan det vara av oerhörd stor vikt i vissa situationer att vara väl medveten om sina arvsanlag, exempelvis för en kvinna som löper stor risk att drabbas av bröstcancer beroende på utfallet av tumörer hos andra kvinnliga familjemedlemmar och släktingar. I sådana fall kan medvetenhet kring gener och arvsanlag vara livsavgörande, det jag menar är att vi inte kan påverka vår arvsmassa men vi kan i mycket stor utsträckning påverka de små och stora beslut som vi fattar kring vårt sätt att leva. Att göra det bästa man kan med de förutsättningar som man har, det tror jag är ett framgångsrecept på alla plan i livet.

Inlärda beteenden
Barn som växer upp med rökande föräldrar löper större risk att själva börja röka än barn som vuxit upp i rökfria hem. Barn som växer upp i hem där sport och rörelse är en naturlig del av livet kommer sannolikt att själva börja med fysiska aktiviteter av något slag förr eller senare (troligtvis förr). Barn som blir bekräftade för sin person, som blir uppskattade och älskade för den de är (och inte bara för vad de gör) kommer sannolikt att bli rustade med en god självkänsla att ha med sig genom livet. Vad vi blir inlärda med och får med oss i barndomen och även senare i livet kan i stor utsträckning komma att påverka vår hälsa. Här är naturligtvis kunskap en viktig del för att kunna lära in bra och sunda beteenden. Alla inlärda beteenden går att förändra men det kräver ofta mycket arbete och motivation för att komma dithän. Man kan likna våra inlärda beteenden vid upptrampade stigar i hjärnan som måste trampas om gång på gång för att sätta sig som nya stigar efter ett tag. När det gäller att lära om och lära nytt är det således kontinuitet och konsekvens som är trollformeln.

Formuleringen överst i inlägget är WHO:s definition av vad hälsa är.